Efter lång tid med flera graviditetsrelaterade problem så tog jag mig vidare utan hjälp från landstinget.
Problemen som återstår efter graviditeter med jättemage som pekat rakt ut och med två snitt har jag kvar överskottshud och magmuskler som gått isär, smärtor, invärtes ärrvävnad från snitten samt beröringssmärtor i huden mellan navel och snittärret. Det är problem med att sova då det smärtar om man lägger sig på magen eller på sidan då huden hänger ner mot sängen, det gör ont på dagarna när jag sitter på jobbet, jag kan inte ha på mig ett par jeans utan måste gå med stretchleggings eller stretchkjolar/klänningar som inte klämmer åt över magen. Det smärtar när jag tränar och det är bara att bita ihop, för träningen är mitt vattenhål för min hälsa.
Det som hänt sedan oktober är att jag efter lång tid med stress, dålig kosthållning och ingen träning äntligen kommit igång med träningen, kosthållningen och prioriteringen av mig själv och jag mår så mycket bättre nu. Stressen är under kontroll och jag har tappat fett och byggt muskler. Men magproblemet har kvarstått och jag kontaktade läkare för att komma vidare med mina magproblem för åtgärd. Läkaren skrev en remiss i början av januari och skickade den till kirurgmottagningen på Södertälje sjukhus. Efter cirka en månad och jag inte hört något angående svar på remissen så kontaktade jag läkaren som skrivit remissen för att se vad som hänt och de hade inte fått svar från kirurgen. Jag kontaktade kirurgavdelningen på sjukhuset och fick besked att de svarat på remissen den 8 januari. Så tillbaka till läkaren igen och de hittade först inget svar, men efter ett par dagar så dök den visst upp med svar att de inte tar emot någon med BMI över 25. Jag låg någonstans mellan 25 och 26.
Hem och göra något åt BMIt och efter ett par till tre veckor var jag nere i ett BMI på 24,5 och kontaktade läkaren igen. Han skickade remissen åter till kirurgen på Södertälje sjukhus med besked om att patienten nu uppfyller målet och har en BMI på 24,5.
Den här gången tänkte jag vara mer alert på remissen och inte vänta för länge utan själv kolla upp status på remissen. Efter en dryg vecka kontaktade jag läkaren igen och hörde med dem om de fått svar den här gången. Men inget fanns. Efter som jag under den här tiden i februari hade råkat ut för annat elände, trombotiserade hemorrojder, så var jag redan patient på kirurgen och ringde dem för att kolla upp status där på remissen. De hade svarat på remissen den 22 februari och det var före jag ringde läkaren för att kolla status. Ringde läkaren återigen och undrade varför de inte fått svaret som skickades den 22 februari och de hade ingen aning och fick åter igen söka upp svaret. Efter någon dag fick jag besked och svaret var: För närvarande utför vi inte den här typen av operationer.
Luften gick ur mig totalt och jag kände hjälplöshet. Jag hade hoppats på att få besked om kallelse för undersökning för att sedan få besked om jag kvalar in för operation via landstinget eller ej för denna typ av operation. Men icke.
Läkaren sa att remissen skall skickas vidare till Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och jag fick återigen avvakta svar på remiss. Detta var nu veckan före påsk. Efter påsklovet kontaktade jag direkt Huddingekirurgen för att följa upp remissen och får till svar att de har inte mottagit någon remiss och att plastikkirurgerna flyttat till Solna för över ett år sedan. Kanske de nyss fått remissen och inte hunnit registrera den och jag fick numret till dem. Jag ringde Solna och fick besked att de har registrerat alla remisser de mottagit och eftersom de kan se alla remisser, även från andra enheter så kunde de se att det fanns ingen remiss någonstans registrerad. Jag kontaktade åter läkaren som nu var ledig och en annan läkare tog över att undersöka saken. Nu var vi redan inne i mitten av april och vi bokade tid den 26 april (veckan efter samtalet) för att skicka remiss med foto till Solna. F-n nu var jag så trött att jag hade under tiden bokat en tid även hos Akademikliniken för att gå igenom problemet och samtidigt preliminärbokade jag operation den 6 maj.
Den 26 april träffade jag läkaren och meddelade att nu väntar jag inte längre utan går privat. Hon förstod mitt val. Istället tog vi upp problemet med mina åderbråck och skickade en remiss till Södertäljekirurgen (privat men gör landstingsuppdrag).
Så till dagens datum då och besöket på Akademikliniken.
Ole följde med och vi gick igenom med Ulf Samuelsson, kirurgen som skall genomföra ingreppet, om vad som skall göras. Mina magmuskler som gått isär hade blivit som ett stort bråck i magen med tarmarna och de slappa musklerna. Naveln behöver flyttas och skinnet skäras bort. Tur att jag är ganska så vältränad så man återhämtar sig snabbare 🙂 Jag får dock inte göra situps på 3 månader, inte träna på 6 veckor så jag kommer ha världens abstinens. Jag skall stanna 2 dygn på kliniken. Jag bestämde mig för att genomföra operationen den 6 maj. Jag passade även på att fixa lite ytterligare saker, men åderbråcket blir framöver.
Robert fyller år den 16 maj och jag hade bokat in kalas och undrade om jag skulle klara av att genomföra det och det trodde han definitivt.
På kvällen var det Valborgsfirande vi Ljungbackens IP och Robert och jag hade tid bokad 20-22 i Idrottsskolans lotteristånd tillsammans med en annan mamma (Åsa) och det var en riktigt trevlig stund. Ju senare det blev desto svårare att läsa på vinsttavlan och hitta vinsterna, men alla hade skoj, deltagare och försäljare 🙂 Efteråt plockade vi ihop ståndet och händerna var iskalla. Väl hemma var det skönt att krypa ner i en varm säng.