Kategoriarkiv: Vetlanda

Kersebo

Här är svärföräldrarna sommarställe som vi åker till för återhämtning från all stress och bara är när vi är där. Ovanför entrén finns farbror Nicos rum och på nedre plan till höger om entrén finns vårt gemensamma rum som vi sover i när vi är där.

Kersebo

Ett gammalt hus från slutet av 1800-talet. Här ser ni dusch/WC/tvätt i utbyggnaden. Går man en trappa upp (lilla fönstret är trappan) så kommer man till farmors rum med två fönster ovanför duschen och farfars rum till vänster.

Lugn och ro i lantlig miljö

Fönstren närmast duschen är köket. Till vänster om köket finns vardagsrummet. Farfars rum till vänster och farmors till höger på andra våningen.

Baksidan

Det här är ett nytt hus med två sovrum uppe, ett kök/allrum nere samt vedeldad bastu och även dusch/WC nere. Bastun har ett stort fönster mot hagen så man kan sitta och njuta av utsikten medan man bastar.

Lillstugan

I bakgrunden syns ladan och en del av alla körsbärsträd.

Ladan och lillstugan

Kantarellycka

Tog en liten sväng till kantarellstället och hittade en hel del. Gick sedan vidare till ladugården för att kolla in bondens nya kattungar och på vägen dit hittade vi fler kantareller, en aspsopp och några sandsoppar. På vägen hem gick vi och höll koll på andra sidan av vägen och hittade fler kantareller och till sist gick vi förbi stugan och hitta några till på en 500 m sträcka med skog.

Till lunch blir det pannkakor till barnen och abborre från igår till mig och Ole med svampsås (den svampen som inte är kantareller). Jag har inte bestämt vad jag skall göra för middag än med kantarellerna till. Det alternativen jag har just nu som skall grillas är Lammfärsburgare med kantareller eller Kycklingfilé med ruccola, mozzarella och parmaskinka med kantarellsås till. Tror det lutar åt kycklingen idag och hamburgarna i morgon till middag. Så kom Ole in och meddelade att han skulle in till centrum och handla, kräftor :-) Jag är sugen på de Småländska färska kräftorna men det får bli en annan dag.

Småländsk nötkreatur på rymmen

På vägen tillbaka från Oskarshamn där jag varit på tjänsteresa för en provmontering så råkade jag ut för något överraskande, komiskt och lite läskigt samtidigt.

På vägen tillbaka till Kersebo (Vetlanda) från Oskarshamn där jag varit på tjänsteresa under förmiddagen så bromsade bilen framför mig hastigt in och även jag fick bromsa in. Jag hade precis kommit ur en kurva och såg först inte vad bilen framför bromsat in för men misstänkte att det kunde varit rådjur, för jag hade själv på vägen till Oskarshamn fått sakta ner för ett flertal rådjur längs med vägen. Men det var inte rådjur den här gången utan en hel hord med nötkreatur- kor, kalvar och ungtjurar. De tog sig kors och tvärs över vägen, de hade rymt från vänster och var nyfikna på de andra korna som gick i en hage direkt på höger sida av vägen. Bilen framför mig åkte vidare så snart den tagit sig förbi bilarna och själv kändes det olustigt och läskigt att bara lämna platsen obevakad med lösspringande djur på en 90-väg. Jag hittade en busshållplats bara 15 m längre fram där jag parkerade bilen och slog på varningsblinkers. Jag klev ur  bilen och funderade på vem jag skulle ringa, 112 eller vad? Under tiden kom en annan bil från mitt håll som jag varnade och kvinnan i bilen frågade om jag ringt någon. Nä, jag visste inte vem jag skulle ringa.

Det kom en traktor som körde in bakom mig och jag gick till honom för att kolla om det var ägaren. Kvinnan åkte vidare och mannen i traktorn trodde sig veta vems djur det var och skulle ringa polisen för hjälp. Själv tog jag mig mot djuren och försökte fösa de tillbaka till sin sida av vägen och de flesta gick först tillbaka där jag såg en öppning i en hage. Sedan såg jag att sidorna var öppna och att det bara var taggtråd mot vägen. Inget som håller djuren inne precis, de måste ha kommit från någon annan stans längre bort från vägen.Djuren tog sig sedan ut igen på andra sidan och över vägen igen. Ibland var vägen tom och djuren stod i diket bland buskarna, osynliga för bilisterna som kom och jag fick ställa mig på vägen och varna så de hann sakta ner och upptäcka faran i tid. Vissa djur tog sig tid och stod kvar på vägen ibland framför bilarna och ville inte flytta på sig. Vissa av djuren var gigantiska och med min ko-skräck så höll jag mig på avstånd när de stod på vägen. Det gick lättare att mota de mindre mer rädda djuren.

Efter nästan en halvtimme så kom ägaren med en man i sällskap. De kom i en pickup och parkerade på den vänstra sidan i diket och klev ur med en varsin hink med foder och ropade på djuren. De flesta följde genast med men inte alla, några få stod kvar på vägen och en ko började kissa på vägen och hade ingen brådska alls att flytta på sig. Efteråt sniffade hon på sin efterlämning och glodde på bilarna med förare tills medhjälparen kom och schasade henne och två till vidare mot ägaren och hagarna längre bort. När vägen var rensad från djur så kunde trafiken fortsätta på vägen och jag begav mig hemåt med några bilder från händelsen med mig. Det var lite komiskt trots allt och allt gick ju bra den här gången. Jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig att jag, med min ko-skräck, skulle fösa kor på en landsväg i Småland.

Bad i Grumlansjön

Igår tog Ole med barnen till Grumlan och idag tog jag med barnen till dit efter jobbet efter att vi ätit lite mellanmål. Grumlan är den stora Coca cola-sjön vid Vetlanda som vi brukar åka till varje år vi är här. Vattenståndet det var mycket lägre än normalt, inte så konstigt med den sommartemperatur det varit hittills under Juli månad. Vi har haft temperaturer uppåt, om inte över, 30 grader.

Barnen började med att leta reda på fler musslor, det fanns det gott om, och kastade sedan macka med dem. De studsade riktigt bra. Sedan blev det en mycket kort åktur i gummibåten, då Aliette snart ville hoppa ur. Medan jag satte mig med min laptop och bloggade lite på bryggan så simmade de och lekte vidare.

Jag kan säga att den bruna sjön som Grumlan är så är det väldigt avslöjande om man glömt raka benen eller ej. Allt det bruna fäster riktigt bra i kroppsbehåringen och att raka benen är ett måste i kväll ;-)

Sista verkstadpraktikdagen i Vetlanda

Jag börjar med att tacka Kent och Håkan för att ni tog emot mig så jag äntligen efter drygt 2 år på nytt företag fick göra min verkstadspraktik hos er på Be-Ge Lastbilar AB. Sedan tackar jag även Tommy, Daniel K, Mattias, Jimmie, David och Sören för att ni stått ut med mitt envist frågande, noterande och fotande vilket har gett mig värdefull information och insyn i ert arbete och att ni vågade släppa loss mig i meckandet på era kunders fordon.

All information från den här veckan kommer jag ta med mig tillbaka och bearbeta på bästa sätt för att arbeta för ytterligare nya förbättringar. Nu vet jag hur det fungerar i er vardag och jag har knutit toppenkontakter i trakten och jag lovar att jag kommer förbi med fika vid nästa tripp som då är nästan bara semester förutom ett par dagar.

Jag har haft det riktigt roligt även om jag varit så trött efter myggjagande på nätterna och annat. Det har varit trevligt och lärorikt att snacka bort en stund med era kunder som varit nyfikna på vem tjejen i verkstaden var och sedan har även de varit mycket samarbetsvilliga och självmant berättat om sina erfarenheter från branschen.

Jag kommer hem efter denna veckan med mycket ny kunskap och en del blåmärken. Barnen tackar  för glassen och den häftiga turen med ”den speciella” lastbilen. Aliette ville stanna i lastbilen och sova på bädden och Robert hade svårt att slita sig han med. Den lastbilen hade verkligen en speciell känsla att åka i :-)

Ha en skön semester!!

Kersebo

Lek i hammocken
Lek i hammocken

Fredag och näst sista dagen i Småland. Vädret har varit växlande. Jag har haft möjlighet att sitta ute under körsbärsträdet och gunga i min hängstol som jag tog med och läste där en bok. Fast ibland fick jag snabbt hissa ner hängstolen för att skydda den mot regn som hastigt dök upp. Efter regnet upp med hängstolen igen, det kunde bli några gånger per dag ibland  

Barnen passade på att busa med Ole i hammocken innan vi skulle åka till stadshotellet för att äta räkbuffé. Varje fredag under sommaren har de olika bufféer för 99 kr.

Det här var nog den minsta kalven som var ute i hagen i år. De är ju så vackra, Jerseykorna.

Lilla kalven

Sedan kan man ju helt klart se vad de större djuren hade för sig i hagen…

Nyfikna kvigor och tjurar
Nyfikna kvigor och tjurar

Det blev en hel del räkor till middagen, men jag saknade utbudet med rökta räkor och goda ostar till. Det var bara vanliga räkor och baguette med smör till. Till efterrätt fanns det sedan kex, smör och vindruvor. Blev ganska besviken och meddelade personalen. Hoppas deras andra bufféer är bättre.

Räkbuffé på stadshotellet
Räkbuffé på stadshotellet

Aliette och Robert lekte med vindruvor i munnen och försökte göra grimaser.

Vindruvslek Mer vindruvslek

Här är Aliette med en riktigt grimas utan vindruva. Robert ser väldigt glad ut och det var även Aliette.

Lite grimaser också Glad Robert

Jag lyckades till och med få en närbild på Ole

Ole i närbild

Allsång i Vetlanda

Förväntansfulla barn
Förväntansfulla barn

Idag skulle Sanna Nielsen komma till allsången i Vetlanda. Vi var där ca en halvtimme innan det skulle börja och det var proppat med folk. Vi hittade ett bord utanför själva byggnaden där scenen var och stod man på knä på bordet kunde man se scenen. Barnen fick stå på bordet. Vi åt picknick som vi tagit med och blev fotograferade av kommunens fotograf för att eventuellt hamna på deras hemsida eller i någon broschyr. Klockan 19:00 drog det hela igång. Det var en bra allsångsledare  med gott om humor och många fina uppträdanden av diverse artister. Sedan kom Sanna och sjöng några låtar. Det var uppehåll så det var tur.

Många förväntansfulla allsångsdeltagare
Byggnaden med scenen var fullpackad med folk
Byggnaden med scenen var fullpackad med folk

Peje tror jag han kallades som höll i allsången.
Bra humor och det var riktigt roligt att lyssna på honom.

Peje, tor jag allsångsledaren kallades för

En del av showen var en familj med flertalet musikaliska familjemedlemmar som uppträdde.
De kom från Vetlanda.

Musikalisk familj spelade

Äntligen Sanna på scen efter lång väntan. Det var ett bra uppträdande.

Sanna på scen
Sanna på scen

Efteråt var det inköp av senaste skivan med signering och fotografering.
Det var ju inte första gången barnen poserade med Sanna Barnens stora favorit.
På hemvägen poppade vi på med Sannas nya skiva. Den är bra.

Singering av skiva och fotografering
Signering av skiva och fotografering

Grumlanbad

Äntligen hade vi tagit oss ner till Småland och sommarstället. Vädret var växlande och idag var det ganska så ok för att ta sig ner till stranden. Vi tog oss ner till Grumlan och sommarstugeområdet för ett bad.

Musslor i vattnet
Musslor i vattnet

Kanske man skulle våga sig ner i vattnet, ser det ut som Aliette undrar eller har hon sett något? Nä ett hopp ner i vattnet blev det.

Vad ser de i vattnet, fiskar eller musslor? Inte riktigt så varmt som man kunnat önska

Robert redo för ett hopp han med, men man kunde önska att vattnet var lite varmare.

Hopp ner i vattnet

Solen tittade fram lite till och från och det gjorde gott för kroppen som snabbt blev varmare.

Solen tittar fram Solen värmer

Dags för lek på stranden, nu fick det räcka med vattnet.

Härligt mamma Sandlek på stranden

Titta mamma, en mussla!

Musselfynd
Musselfynd

Massor med snö och jackan återfunnen

Ole lämnade båda barnen idag och jag tog det lungt. Jag hade en hel del samtal att göra och ändra tider för nästa vecka. Jag och barnen åker till Småland nästa vecka om vädret tillåter. Och som det är nu så snöar det massor och jag hoppas det hinner försvinna tills på Söndag. Igår kväll ringde Oles kusin Ulli, som flyttat till Borås, hon vill åka med ner till Kersebo i Småland med sina fyra barn och träffa mig och barnen. Vi tänkte ha det trevligt med sällskapsspel, prat och bastande. Har vi tur kan vi boka tid på ridskolan för att rida. Vi får ta med ridutrustningen ner dit utifall vi har tur. Det blir en vistelse på fyra dagar om allt går enligt planerna.

På kvällen när jag skulle hämta barnen så hade det börjat falla snö. -Inte nu, jag vill ha vår! Jag köpte på vägen samtidigt en vattenutkastarnyckel samt hämtade medicin på apoteket. Köpte även ett hjälpmedel för att ge katter medicin. Jag får se om det underlättar för mig att ge Bond sin medicin.

Sedan var det snabbt hem med barnen, Aliette hade somnat och Robert fick byta om. Sedan var det dags för idrottsskolan igen och jag sa åt Robert i hallen att ta med sig sina gympaskor. När vi kom fram och Robert klev ur bilen såg jag att han inte hade skorna med sig. Jag skickade in honom och vände direkt hem för att hämta skorna. Robert stod i omklädningsrummet och väntade när jag kom och snabbt på med skorna och ut till gänget som idag fick prova på rugby. Jag tittade en extra vända i omklädningsrummet ocoh hallen om Roberts röda jacka kanske skulle finnas där, men icke. Besviken gick jag in i hallen och satte mig bredvid grannen.  Vi pratade om jackan och sedan kom ordflörande Anneli och pratade med oss. Jag slängde ur mig frågan om hon hade koll på mailadresserna till alla föräldrarna så jag skulle kunna skicka ut en efterlysning efter jackan. Då säger hon att Håkan hade tagit hand om en jacka förra veckan. Jag frågar vem som är Håkan och visst hade han en röd PO.P-jacka han hittat förra gången när alla gått. Tyvärr hade han den hemma men vi kom överens om att jag skulle hänga på efteråt och hämta den. Vilken lyckans dag det blev med den röda jackan återbördad till sin rätte ägare igen  Jag såg också att jag faktiskt glömt att skriva namn och telefonnummer i just den röda jackan  så det gjorde jag direkt när vi kommit hem igen.

När vi kom hem snöade den ännu mer och Aliette sov fortfarande fast i sin säng nu och inte i soffan där jag först lagt henne. Hoppas hon sover för natten, men det tror jag inte, hon blir nog hungrig om några timmar. Ole nattade Robert med att läsa vidare i Harry Potter och fången från Azkaban. Nu är det inte mycket kvar.