Tåget skulle gå från Södertälje Syd 16:50. Jag hade några ärenden att uträtta före resan, på jobbet och på Granngården. Vi åkte redan vid 15-tiden till Södertälje, Ole körde oss och Aliette följde med för att även hon vinka av mig och Robert. Det var Roberts och min första semester bara han och jag tillsammans. Vi skall under morgondagen möta upp väninnan Bea med sin son Vincent. De bor i Boden och stiger på där under morgonen kring 07-tiden.
Jag och Robert skulle ta tåget från Södertälje Syd och sedan byta till nattåget i Stockholm som sedan skulle ta oss till Abisko turiststation med ankomst någon gång efter 11. Vi var på Södertälje Synd-stationen redan strax efter 16 och barnens farmor var också där för att vinka av oss. Tåget till Stockholm var 20 minuter försenat, men det var igen panik för vi hade nästan 50 minuter på oss för bytet. När klockan närmade sig 17:10 och alla stod och väntade på perrongen kom nya besked om ytterligare försening till 17:25 och därmed såg jag bytestiden krympa ner till bara ca 10 minuter. Nu kändes det som om hela resan låg i riskzonen. Jag hade nu förberett mig genom att ringa SJ och kolla upp vilken perrong som nattåget skulle gå från och när jag precis fått kontakt 17:24 och ställt frågan och killen i andra änden av tråden skulle kolla så bröts samtalet och då hade jag väntat redan i ca 15 minuter i telefonkö. Klockan närmade sig 17:30 och jag såg vår Abiskoresa försvinna i och med att nattåget inte väntar in andra försenade tåg. Resan såg ut att kunna bli en dröm inför nästa sommar… Det kändes som jag inte hade någon chans att ringa upp igen för det skulle vara urusel täckning på tåget och samtalet skulle med största sannolikhet brytas medan jag väntade i telefonkö. Jag gjorde dock ett försök igen och tåget kom samtidigt in på perrongen. Vi kramades med familjen och hoppade på tåget och vinkade för att snabbt hitta plats och förhoppningsvis få svar på vilken perrong som gäller och bytestiden var nu nere i ca 5 minuter om tåget inte kör in några minuter på kvarvarande sträcka.
När jag precis fått kontakt igen med SJ och de kollar upp vilken perrong som gäller för nattåget så kommer konduktören och jag som var så stressad ber henne vänta för jag har SJ på tråden fattar inte först att hon vill ge mig den information som jag allra helst behöver för tillfället. Till slut så avslutar jag SJ-samtalet och får reda på av konduktören att vi skall stanna kvar på tåget till Uppsala och byta där för att då kommer Abiskotåget in på samma perrong strax efteråt. Hur smidigt som helst 🙂 Äntligen kände Robert och jag att vi kunde sitta avslappnade och vi visste nu ”Abisko here we come”
Jag ringde Bea och höll henne uppdaterad under allt tumult och alla var lättade när det var klappat och klart och vi till sist satt på nattåget från Uppsala till Abisko.
Robert och jag hade en egen sovkupé och vi installerade oss med all packning och förberedde så mycket det gick så att vi smidigt skulle kunna krypa i säng och läsa innan sovdags. När det var gjort gick vi över till restaurangvagnen och åt renskav med potatismos och lingonsylt. Jag hade även förberett matsäck, baguetter med godsaker i samt dricka till, men det skulle vi ha till frukosten, jag hade allt packat i en kylväska med kylklampar. Efter middagen läste vi och löste korsord i vår kupé. Lagom vid 21-tiden var vi trötta och låg och tittade ut genom fönstret på landskapet som svischade förbi. Det var vackert och när vi nått Bräcke så drog vi ner rullgardinen och släckte för att sova. Jag fick ta en insomningstablett för jag har supersvårt att sova på tåg. Det gjorde susen.