Järnaloppet

Aliette ville inte ha någon lagg, lappen ditsmugglad på ryggen.

Idag var det dags för det årliga Järnaloppet. Vädret var inte det bästa men det var uppehåll. Robert var på topp och riktigt sugen på att springa. Han har pratat om Järnaloppet länge.

Robert tog glatt emot sin nummerlapp och jag fick fästa den på magen. Annat var det med Aliette, vi fick lura av henne jackan och jag fick smuggla dit en nummerlapp på ryggen.

Innan loppet blev det väntan, inte så lång som tur var och kompisen Anton i blått bredvid skulle också springa. Antons pappa filmade.

Väntan innan loppet. Roberts kompis Anton skall också springa.

När det var dags för pojkar födda 2000-2001 såg det ut så här. Robert hade fått nummer 138.

Robert med nummer 138

Först lite uppvärmning

Uppvärmning

Väntar på startlinjen, alla gör sig redo. De skall springa 900 meter.

Väntar på starttecknet

På upploppet är den en kamp mellan fem killar.

Mot mållinjen.

Den femte killen till höger börjar tappa greppet, men Robert hänger på de andra fyra.

Kampen hårdnar

Robert känner att trycket ökat och slänger ett öga på sina motståndare.

Robert håller koll på konkurrenterna

Jag peppar Robert och han lägger in en högre växel och spurtar snart ifrån motståndarna.

Jag peppar hoonom och han lägger in en ny växel

Stolt kille med medalj runt halsen. Robert ser redan fram emot nästa års lopp och vill träna på väg till påsutdelningen.

Stolt med medalj runt halsen efter målgång

Även Aliette ville springa, trots att hon varit sjuk och fortfarande inte var så pigg. Hon fick springa med de födda före 2001 och de sprang 400 meter. Även jag fick springa med dessa 400 meter och hålla henne i handen och vi sprang faktiskt hela vägen.

Även Aliette sprang, 400 meter.

Efter målgång väntade i kön för medalj. Aliette var trött men lycklig.

Efter målgången i väntan på mdealjutdelningen.

Aliette visar stolt upp sin medalj och sin nummerlapp som hon fortfarande inte vet att hon har.

Titta jag har fått en medalj! Nummer 426 var det här.

Efter loppet blev det varmkorv och så påsutdelning. I påsen fanns lite godis, äpple, en dricka och en badboll. Robert ville inte vara med på bild mer så han gav mig en ful grimas.

Korv och hemlig påse Robert gör grimaser

Båda barnen ser fram emot nästa års lopp och nu har Ole lovat att träna med Robert. Det är nog lite för sin egen skull också

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *